Byråkratspråk, eller byråkratiskt språk, brukar jag skriva om ibland. Kanslisvenska är ett annat uttryck med samma betydelse. Jag brukar avråda från att skriva använda en byråkratspråklig stil. Men vad betyder det egentligen?
Byråkratspråk innehåller ofta omoderna ord, passiva verb, långa och otympliga prepositioner, gammaldags och svårläst meningsbyggnad, nakna substantiv, substantiveringar och krångliga omskrivningar där man undviker att att använda du-tilltal och skriva ut vem som gör vad i texten.
Ordet byråkratspråk används ofta för att beskriva krångligt myndighetsspråk, men det kan lika gärna vara företag och privatpersoner som använder det. Ibland används begreppet som synonym till myndighetsspråk, men det tycker jag är att nedvärdera myndighetsspråket. I en artikel hos Institutionen för språk och folkminnen, där Språkrådet ingår, säger Språkrådets Gabriella Sandström så här: ”Generellt har myndighetsspråket blivit mycket bättre om man jämför med för 20 år sedan. Det är mer informellt och är inte lika präglat av invecklade meningar och ålderdomliga ord.”
Vad är byråkrati?
Varifrån kommer då uttrycket byråkratspråk? Låt oss börja med orden byråkrat och byråkrati.
Så här står det i svensk ordbok (som du hittar på svenska.se) om byråkrat: ”<ibland nedsättande> ämbetsman som (alltför) strikt iakttar givna regler i sin yrkesutövning och inte alltid tar individuella mänskliga hänsyn och dylikt”.
Och så här står det i samma ordbok om byråkrati: ”system av regler för administration särsk. sådana som komplicerar kontakterna med allmänheten; vanligen inom offentlig förvaltning men äv. t.ex. i storföretag”.
Regler för administration är ju i grunden något bra. Men byråkrati handlar alltså om när reglerna blir så komplicerade att det blir svårt att följa dem – och att förstå dem. Det kan vara regler för reglernas skull, istället för regler som underlättar för oss människor.
Varför ska man inte skriva byråkratspråk?
En viktig grund i en demokrati är att myndigheter ska kommunicera så att medborgarna förstår. Sedan 2009 finns det en lag, språklagen, som bland annat säger att ”språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt”. Om du jobbar på en myndighet och skriver byråkratspråkliga texter så bryter du alltså mot lagen.
Om du jobbar i ett företag har du istället kunder som du behöver kommunicera med för att sälja, så att företaget kan fortsätta existera och du kan ha kvar ditt jobb.
En organisation (och även en privatperson förstås) som använder ett byråkratiskt språk riskerar att uppfattas som stel, formell och obegriplig. Om du skriver byråkratiskt riskerar du att läsarna får en negativ uppfattning om dig eller den organisation som du representerar. Du riskerar också att läsarna inte förstår vad du vill – eller att de inte känner att budskapet rör dem.
Det är alltså en bra idé att undvika byråkratspråk och i stället skriva det som brukar kallas klarspråk eller att skriva begripligt.
Läs mer
- Skriver du byråkratiskt? (språkbrev)
- Använd moderna och konkreta ord (språkbrev)
- Ge ett professionellt intryck (språkbrev)
- Vad är klarspråk? (språkbrev)
- Skriv tydliga texter – onlinekurs för dig som vill skriva bättre i jobbet
- Svarta listan – ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk
- Myndigheternas skrivregler
Vill du ha hjälp att skriva vårdat, enkelt och begripligt?
Jobbar du på myndighet och behöver hjälp att skriva vårdat, enkelt och begripligt? Eller representerar du ett företag som vill kommunicera begripligt med era kunder? Jag skriver eller språkgranskar era texter. Varmt välkommen att kontakta mig och berätta vad du behöver hjälp med.