Klarspråk är ”språk som dels är tydligt, dels är begripligt för de avsedda mottagarna”. Det är definitionen av klarspråk som finns hos Rikstermbanken.
Klarspråk på myndigheter står i lagen
Traditionellt har termen klarspråk främst använts om att skriva tydliga och begripliga texter på myndigheter. Det finns till och med en lag om det, språklagen som kom 2009. Så här står det i den:
”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.”
Det här är den elfte paragrafen i språklagen, även kallad klarspråksparagrafen.
Klarspråk gäller inte bara myndigheter
Numera används termen klarspråk inte bara för myndighetstexter eller myndighetsspråk utan för begripliga texter i alla sammanhang.
Klarspråk är alltså det som jag och andra språkkonsulter jobbar med när vi gör texter begripliga. Personligen brukar jag inte så ofta använda det begreppet utan jag pratar – och skriver – oftare om begripliga texter.
Varför är klarspråk viktigt?
Att det offentliga språket ska vara begripligt är en viktig del av ett demokratiskt samhälle: medborgarna ska kunna förstå vad som står i myndighetstexter.
I den privata sektorn då, varför är det viktigt där? Jo, om du representerar ett företag vill du antagligen sälja något. Om företaget kommunicerar med text är det viktigt att budskapet når fram och att kunderna förstår vad ni vill sälja.
Vad är klartext?
Klartext då, det som är namnet på mitt företag, vad betyder det? Det är ingen språkvetenskaplig term utan ett ord som finns i det allmänna språket. Så här definieras det i Svensk ordbok: ”text som är utformad på allmänt begripligt språk”, med tillägget: ”ofta i mots. till förskönande uttryckssätt”.
Hur skriver man klarspråk?
Ett sätt att bli bättre på att skriva klarspråk är att läsa fler av Klartexts språkbrev till exempel det här: Skriv bra texter – språkkonsultens 10 bästa tips.
Ett annat sätt är att anmäla dig till min onlinekurs Skriv tydliga texter.
Vad menas med klarspråk?
Så här står det i anmärkningen till Rikstermbankens definition av klarspråk, den som jag nämnde ovan: ”Tydligt språk ska tolkas som motsatsen till onödigt komplicerat språk, till exempel komplicerad meningsbyggnad, ålderdomligt ordval och otydliga samband mellan meningarna.”
Det står också att ”Begripligt språk ska tolkas som att språket är anpassat så att mottagarna bör kunna förstå. Det innebär att den som till exempel skriver en text ska tänka på läsarna när hen väljer ut vilken information texten ska innehålla, i vilken ordning innehållet ska presenteras och vilka ord som ska användas.”
Du som brukar läsa Klartexts språkbrev vet redan att jag brukar prata om vikten av att anpassa texten efter den som ska läsa den. Det här är alltså en del av definitionen av klarspråk. Som du kanske minns från längst upp i den här texten står det att språket ska vara ”begripligt för de avsedda mottagarna”.
Lättlästa texter är däremot något annat. Det är texter som riktar sig till personer som har svårt att läsa vanliga begripliga texter, till exempel för att de har ett annat modersmål än svenska, har dyslexi eller någon funktionsnedsättning. Här har jag skrivit mer om lättlästa texter.
Läs mer hos Språkrådet
Språkrådet är en del av Institutionen för språk och folkminnen och ansvarar för språkvården i Sverige. Här kan du läsa deras text Vad är klarspråk? Och här skriver de om hur du kan få stöd från dem för att jobba med klarspråk i offentlig sektor.
Skriver du klarspråk?
Skriver du texter för en myndighet eller ett företag? Vill du försäkra dig om att de är skrivna på klarspråk? Jag har många års erfarenhet av att granska och skriva texter åt företag och myndigheter. Vill du att jag ska kvalitetssäkra texterna även på din arbetsplats? Varmt välkommen att kontakta mig för att få ett kostnadsförslag.
