”Du som är språkvetare och har koll på språkreglerna, blir du inte irriterad på att folk gör så mycket språkfel?”
Den frågan får jag ibland.
Det korta svaret är: Nej, det är inte ofta jag blir irriterad på språkfel. Jag tycker helt enkelt att det finns så mycket i livet som är roligare eller viktigare än att gå runt och irritera sig på språkfel.
Irritation kan vara inlärd
Det är många som irriterar sig på språkfel. Så många att det till och med finns ett begrepp för det inom språkvården. Det kallas inlärd irritation. Ofta handlar det om något som man har lärt sig för länge sedan, kanske när man gick i skolan. Då spelar det ingen roll om språket har ändrats sedan dess så att det som tidigare var fel nu ses som korrekt. Det spelar inte ens någon roll att det aldrig var fel från början, utan var en förenkling från en välmenande lärare. Irritationen finns där ändå.
Det kan till exempel handla om att man har lärt sig att det heter större än jag och inte större än mig, trots att båda skrivsätten idag anses lika korrekta. Det kan också vara en person som tror att man inte får börja en mening med och eller men, och som blir irriterad när andra gör det, trots att det är helt korrekt att skriva så.
Använd ett språk som stör så lite som möjligt
Jag brukar rekommendera att använda ett språk som stör så lite som möjligt. Om det finns ett rätt och ett felaktigt skrivsätt enligt dagens skrivregler så tycker jag förstås att du ska använda det rätta. Om det finns två skrivsätt som båda är korrekta enligt dagens språkregler, men där det ena uttrycket tidigare har ansetts felaktigt kommer det att finnas människor som blir irriterade på det som tidigare ansågs fel. Därför är min rekommendation att du använder det skrivsätt som har ansetts korrekt hela tiden. Du har antagligen ett budskap som du vill nå ut med, och det är större chans att du når fram om du inte irriterar någon längs vägen.
”Så vad irriterar dig, Jenny?”
Vad som är ett fungerande språkbruk varierar mellan olika sammanhang. Vi ställer helt andra krav på en formell text från en myndighet till medborgarna än en kommentar av en privatperson i sociala medier. I det talade språket finns det större utrymme för variationer än i skrift, men även talspråk behöver anpassas efter sammanhanget. En nyhetsuppläsare i teve ska förmodligen inte svära eller använda slanguttryck. Men jag ser igen anledning att bli irriterad över att någon använder svordomar privat – personligen gillar jag dem mycket.
Jag blir irriterad när till exempel ett stort företag som borde ha råd att anlita en professionell skribent eller textexpert uppenbarligen inte gör det. I stället kommunicerar de med texter som är dåligt strukturerade, inte mottagaranpassade och som innehåller korrekturfel. Jag blir irriterad när jag inte förstår vad avsändaren vill säga. Vill de mig något så får de faktiskt göra jobbet med att få mig som läsare att förstå. Jag blir också irriterad när jag läser en bok som inte har blivit genomarbetad av en professionell redaktör och en professionell korrekturläsare. Som läsare förväntar jag mig att förlaget gör det jobbet.
Jag blir också irriterad när texter inleds med invecklade bakgrundsförklaringar och långa kronologiska beskrivningar i stället för att gå rakt på sak. Se till att jag får veta det jag behöver först! Behövs det bakgrundsinformation kan man skriva den efteråt.
Kunskap är ett verktyg för att slippa bli irriterad
Den som frågar mig om jag blir irriterad på språkfel utgår ofta från att mina kunskaper skulle få mig att lättare bli irriterad på språket. Jag skulle snarare säga att det är tvärtom. Mina kunskaper om språk hjälper mig ofta att slippa bli irriterad. Jag stör mig inte på att någon säger ”ejenklien”, eftersom jag vet att det är lättare för människor att uttala ordet så än att uttala varje bokstav som vi skriver. Jag behöver inte störa mig på hur ”dagens ungdom” använder språket, eftersom jag vet att språk förändras och att unga alltid kommer att prata annorlunda än äldre. Och förhoppningsvis deltar jag själv i språkets utveckling, snarare än att hålla fast vid det som gällde när jag var ung. Kunskap är ett bra verktyg för att slippa bli irriterad.
”Men kom igen, det måste finnas något språkfel som irriterar dig?”
Okej, jag erkänner. Jag är inte bara språkkonsult utan människa också, och det finns uttryck som jag irriterar mig på. Men du måste lova att inte berätta det för någon. Om det kommer ut finns det nämligen risk för att jag uppfattas som språkpolis, och om du frågar mig är det en av de värsta förolämpningarna en språkvetare kan råka ut för. 😉
Jag blir irriterad – eller kanske mer förvånad – över att så många fortfarande skriver mail när de menar mejl. (Det är så vanligt att jag misstänker att båda varianterna kommer att anses lika korrekta inom några år, hemska tanke!) Jag blir irriterad på att folk skriver webinar på svenska när de menar webbinarium. Det korrekta är att skriva och böja ordet på samma sätt som seminarium. Ingen skriver ju seminar. Eller?
Jag stör mig ohemult mycket på skall. Det används inte ens i lagtexter längre. Bara sluta! Jag hoppar till av förskräckelse varje gång någon inleder ett mejl eller meddelande med Jenny! Jag tillhör dem som tycker att ordet hemsida känns oproffsigt. Jag stör mig också på de långa prepositionerna avseende, angående, gällande och beträffande när det går lika bra med om, för eller av. På samma sätt blir jag störd när skrytfenorna problematik, målsättning, teknologi används för problem, mål och teknik.
Och varför i hela friden skriver så många SPA med versaler? Som om det skulle vara en förkortning. Det är ju ett helt vanligt ord: spa.
Jag har också noterat att jag stör mig mycket på språkfel som jag måste se eller höra många gånger, till exempel i inledningspratet till en podcast som jag lyssnar på varje vecka, och där jag alltså får höra samma språkfel varje vecka.
Slut på rant, som det heter nuförtiden. Du berättar inte för någon, eller hur? 😀 Nu går jag vidare ut i det där livet som är roligare än att irritera sig på språkfel.
Behöver din arbetsplats begripliga och korrekta texter?
Behöver din arbetsplats begripliga och korrekta texter? Jag skriver och omarbetar svenska texter åt företag, myndigheter och andra organisationer. Kontakta mig, Jenny Forsberg, examinerad språkkonsult i svenska på Klartext, för att få ett kostnadsförslag.
