Mottagaranpassning, med andra ord att anpassa texten efter syfte och mottagare, är det allra mest grundläggande för dig som skriver texter. Så hur gör man det?

Hur tar jag reda på syfte och mottagare?

De två grundläggande frågorna som du behöver ställa innan du börjar skriva en text är:

  1. Vem ska läsa texten? Med andra ord: vem är textens mottagare?
  2. Varför ska mottagaren läsa texten? Med andra ord: vad har texten för syfte?

Andra ord för mottagare i det här fallet är målgrupp – eller helt enkelt läsare.

När du har svaret på de här två frågorna kan du anpassa texten efter det. Vi som jobbar med texter brukar kalla det mottagaranpassning eller målgruppsanpassning.

Vad gör jag om jag inte vet vem som är mottagare?

Det är inte säkert att det är självklart vem som är målgrupp. Du kanske skriver en text på uppdrag av någon, till exempel din arbetsgivare, som inte har tänkt igenom vem som är mottagare för texten. Du kanske frågar och får svaret att ”alla ska kunna läsa texten”. Då är jag rädd att du måste vara besvärlig och fråga igen. Om du skriver en text till ”alla” finns det nämligen stor risk att det blir en text som inte får några läsare, eftersom det inte finns någon som kan känna att texten riktar sig till just till hen.

Om det är du själv som är avsändare till texten behöver du bestämma innan du börjar skriva vem som ska läsa den.

Vad gör jag om texten har flera målgrupper?

Det bästa är om en text bara har en målgrupp. Det betyder inte att texten bara kan läsas av just de mottagarna, men det är för den gruppen av läsare som texten passar till hundra procent. Sedan kan den fungera helt okej för andra målgrupper också.

Om en text har flera skilda målgrupper brukar jag rekommendera att du delar upp den och skriver en text för varje målgrupp. Tänk då på att varje text måste kunna läsas utan att mottagaren har läst den andra texten. Det kan alltså finnas avsnitt som behöver vara med i var och en av texterna.

Om texten inte går att dela upp utan måste ha flera målgrupper så kan ett sätt vara att bestämma sig för en primär målgrupp som texten riktar sig till i första hand och en sekundär målgrupp som också ska kunna läsa texten. Så här skriver jag i min bok Skriv för din målgrupp:

”En rapport vars primära målgrupp är handläggare som har en del förkunskaper kan innehålla både facktermer och komplicerade resonemang. Om rapporten även har en sekundär målgrupp, som består av politiker och en intresserad allmänhet, blir det genast mer komplicerat. Den sekundära målgruppens förkunskaper varierar, men de har ett intresse i ämnet och vet var de kan läsa mer om de behöver. En lösning kan vara att förklara facktermerna men räkna med att även allmänläsarna hänger med i komplicerade resonemang om ämnet.”

Vad gör jag om texten har olika mottagare med olika förkunskaper?

Om det inte går att prioritera en grupp av mottagare är ett bra knep att anpassa texten efter de läsare som har minst bakgrundskunskaper. Det är bättre att de som vet mer får några självklarheter serverade än att de som inte är så insatta inte förstår texten. Men det här är alltså egentligen inte en lösning som jag rekommenderar i första hand, utan det är bättre att skriva en text till varje målgrupp.

Vad gör jag om jag inte vet vad syftet är?

Det går inte att skriva en text som inte har något syfte. Då behövs den ju inte! Även här behöver du alltså fråga din uppdragsgivare vad de vill med sin text. Eller bestämma det själv om texten är din egen. Vad ska mottagarna tycka, veta och göra när de har läst texten?

I många fall går det också att lista ut syftet om du vet vem mottagaren är. När jag får en text som jag ska språkgranska brukar jag ofta kunna göra det även om jag inte får något tydligt syfte från uppdragsgivaren. Det kan till exempel vara så att jag vet att texten riktar sig till blivande studenter och så ser jag att den handlar om att söka till högskolan. Då förstår jag att textens syfte är att berätta för blivande studenter hur man söker till högskolan.

Är ”att informera” ett syfte?

Till slut ett varningstecken: ”information” eller ”att informera” är inte ett godkänt syfte för en text om du frågar mig. All brukstext är information; det ligger i sakens natur. Men vad vill avsändaren med just den här texten? Det här har jag skrivit om i ett tidigare språkbrev: Sluta informera dina läsare.

Stort lycka till med att ta reda på eller bestämma syfte och mottagare för din text!

Jenny Forsberg

Om Klartext

Jenny Forsberg på Klartext skriver och språkgranskar svenska texter åt företag, myndigheter och andra organisationer. Din arbetsplats kan till exempel få hjälp med att skriva webbtexter, nyhetsbrev, kundbrev eller lättlästa texter.

Vill du som enskild skribent lära dig att skriva bättre? Då är du varmt välkommen att gå onlinekursen Skriv tydliga texter.

Jenny är examinerad språkkonsult i svenska och har gjort texter begripliga sedan 1999. Behöver din arbetsplats texthjälp? Kontakta Jenny.
Share This