Det finns som bekant en hel del skillnader mellan det svenska talspråket och skriftspråket. Det är som det ska vara. Tänk på en talare som inte kan frigöra sig tillräckligt från sitt manus utan står och läser innantill. Visst låter det konstgjort när hon uttalar sina de och skall?

Det finns även många exempel på det omvända: texter som lånar talspråkliga drag. I många texter är det motiverat. Dialogen i en roman flyter kanske bättre om det står dom istället för de eller dem.

Ibland blandar vi tal- och skriftspråk

Idag använder vi ofta språket i situationer som är en blandning av de traditionella tal- och skriftspråkssammanhangen. När vi sms:ar eller chattar för vi en dialog som kan vara nästan lika snabb som talet, men vi använder skriften för att kommunicera. I dessa sammanhang är det naturligt att skriften tar över talspråkliga drag, kanske skriver vi nåt istället för något för att det går fortare.

Använd inte talspråk i brukstext

Men i många andra sammanhang är det relevant att skilja mellan tal- och skriftspråk. Tänk dig att du har en rapport framför dig från en myndighet. Den är propert formgiven och försedd med myndighetens logotyp. Du börjar läsa, men redan på första sidan reagerar du. Vi har även i vårat urval tagit hänsyn till riskerna, står det. Vårat, tänker du, så barnsligt det låter. Är det här verkligen en seriös myndighet? Inte blir det bättre av att det i övrigt byråkratiska ordvalet blandas upp med ord som dom, sen och medans. För att inte tala om meningen Kartorna visar vart fastigheten ligger. Vart när det borde ha varit var, tänker du, vet de inte hur man skriver? Sköter de verkligen sitt jobb för övrigt?

De talspråkliga dragen fungerar utmärkt när du chattar med en kompis, men de ger fel intryck i en brukstext. Den som använder talspråkliga ord och uttryck i en rapport riskerar att inte bli tagen på allvar.

Är du osäker på våran och vårat?

Är du osäker på vilka regler som gäller för tal och skriftspråk? Vill du vara säker på att din text uppfattas som professionell och seriös? Låt Klartext språkgranska din text så att den blir kvalitetssäkrad. Varmt välkommen att kontakta Jenny för att få ett kostnadsförslag.

Jenny Forsberg

Om Klartext

Jenny Forsberg på Klartext skriver och språkgranskar svenska texter åt företag, myndigheter och andra organisationer. Din arbetsplats kan till exempel få hjälp med att skriva webbtexter, nyhetsbrev, kundbrev eller lättlästa texter.

Vill du som enskild skribent lära dig att skriva bättre? Då är du varmt välkommen att gå onlinekursen Skriv tydliga texter.

Jenny är examinerad språkkonsult i svenska och har gjort texter begripliga sedan 1999. Behöver din arbetsplats texthjälp? Kontakta Jenny.
Share This