Behöver en text verkligen delas in i stycken? Ja, det behöver den. En text behöver inte bara bokstäver och ord, den behöver luft också för att bli läsbar. Ett sätt att tillföra luft till en text är att dela in texten i stycken. När ska man då göra nytt stycke?
Ett stycke – en huvudtanke
Ett stycke bör innehålla en – och bara en – huvudtanke. En huvudregel är att börja på ett nytt stycke varje gång som texten behandlar något nytt. Byter du ämne? Behandlar du en ny idé eller tanke? Börjar texten handla om en ny person? En ny kategori? Ett nytt argument? Då är det dags att byta stycke. Om du är osäker på om ett stycke är lagom långt kan du kontrollera det genom att formulera en rubrik för stycket. Om det går att sätta en tydlig rubrik – gärna med bara ett eller några få ord – för stycket så är det förmodligen ett lagom långt stycke. Om rubriken däremot blir något i stil med ”Kontroll av finansiering, båtinnehav och konsumtionsmönster hos banker, idrottsföreningar och andra organisationer” så bör du nog fundera på om du inte har tagit upp för många aspekter inom ett och samma stycke.
Om du gör korta stycken finns det också en risk för att stycket inte innehåller någon huvudtanke. Även detta kan du kontrollera med rubrikformuleringsknepet. Om det känns omöjligt att sätta en rubrik eller om rubriken blir av typen ”Och en annan sak” så har du nog inte kommit fram till huvudtanken innan du gjorde ett nytt stycke. Då är det bättre att slå ihop stycket med påföljande stycke.
När texten börjar handla om något nytt är det dags att byta stycke. Om du delar in din text i stycken blir det lättare för läsaren att ta till sig ditt budskap. Det är extra viktigt om du skriver text som ska läsas på skärm.
