Hur skriver man förkortningar? Ställer du dig den frågan när du ska skriva en text? Nu är det dags att reda ut det från grunden.
Det här är mina två viktigaste poänger i den här texten:
- Förkorta bara när det är nödvändigt, det vill säga när du har ont om plats, till exempel i tabeller.
- Undvik eller förklara interna förkortningar och sådana som inte är allmänt kända – och hitta aldrig på egna.
Undvik förkortningar i löpande text
Min främsta rekommendation är att inte förkorta alls i löpande text. Förkortningarna gör inte texten tydligare eller mer begriplig och de hjälper inte läsaren. Ofta handlar det snarare om att skribenten tycker att det går snabbare och enklare att skriva en förkortning än att skriva ut hela uttrycket. Och det är förstås fel utgångspunkt. Du behöver ha läsarens bästa i åtanke när du skriver en text. För läsaren kan en förkortning vara svårare att uppfatta än det fullständiga uttrycket.
Förkorta om du har ont om plats
Det kan finnas anledning att förkorta om du har ont om plats, till exempel för att texten ska få plats i en tabell, en kort punktlista i en faktaruta eller något liknande. Det kan också vara motiverat att använda förkortningar i parenteser och i fotnoter, så att de inte tar upp för mycket yta.
Vilka skrivregler gäller för förkortningar?
Vilka skrivregler gäller då för att skriva förkortningar på svenska – om du ändå kommer fram till att det är motiverat att använda förkortningar?
Det finns fyra typer av förkortningar:
- avbrytningar, till exempel bl.a., som helst förkortas med punkter
- sammandragningar, till exempel jfr, som förkortas utan punkter
- initialförkortningar, till exempel vd, som förkortas utan punkter
- förkortningar för måttenheter, till exempel km, som förkortas utan punkter.
Avbrytningar är förkortningar som består av en eller flera bokstäver från början av ordet eller orden. Bl.a. är ett exempel. När man läser ut den så säger man ”bland annat” och inte ”bla”. Språkrådet rekommenderar att man förkortar avbrytningarna med punkter, eftersom det är tydligast, men det går även att skriva dem som bl a utan punkter, men med mellanslag. Bla utan varken mellanslag eller punkter fungerar inte – det är ett ord som används i uttryck som bla bla bla, när man tycker att någon pratar för mycket.
Sammandragningar är när man behåller första och sista bokstaven i ordet, och ibland även någon mer bokstav. Jfr är ett exempel på en sådan förkortning. Den här gruppen läser man också ut som hela ordet. Man säger alltså ”jämför” när man läser den.
Initialförkortningar består av första bokstaven i varje ord. Ett exempel på en initialförkortning är vd. Där läser man ut varje bokstav för sig. Man säger alltså ”vede”. Ofta fungerar de mer som ord än förkortningar, och man kan till exempel böja ordet eller sätta en artikel framför det (en vd, flera vd:ar). Bland initialförkortningar finns även förkortningar av namn, till exempel SMHI och FN. Det finns också initialförkortningar som man läser ut som ord, till exempel aids och rot.
Förkortningar för måttenheter är internationella förkortningar, som i allmänhet används tillsammans med siffror eller sifferuttryck, till exempel Hon promenerade 5 km.
Vanliga förkortningar – slå upp om du är osäker
Var noga med att bara använda etablerade förkortningar. Hitta aldrig på en egen – det är stor risk att läsaren blir förvirrad. Det finns listor över de vanliga förkortningarna i boken Svenska språkregler (en bok som jag rekommenderar att du har i din digitala eller fysiska bokhylla om du skriver texter i din vardag). Du hittar även kortare listor över de vanligaste förkortningarna i Myndigheternas skrivregler, som du kan läsa gratis på nätet.
Här är några av de vanligaste förkortningarna, som du kan använda när du har ont om plats:
- bl.a. (bland annat, bland andra)
- dvs. eller d.v.s. (det vill säga)
- e.d. (eller dylikt)
- etc. (et cetera)
- m.fl. (med flera)
- m.m. (med mera)
- o.d. (och dylikt)
- osv. eller o.s.v. (och så vidare)
- s.k. (så kallad[e], så kallat)
- t.ex. (till exempel)
- ca (cirka)
- el. (eller)
- forts. (fortsättning
- fr.o.m. (från och med)
- f.ö. (för övrigt)
- kap. (kapitel)
Observera att mm betyder millimeter och m.m. betyder med mera.
Undvik förkortningar som inte är etablerade – eller förklara dem tydligt
Många organisationer har sina egna interna förkortningar. Tänk på att en förkortning som är självklar för dig och dina kolleger kan vara obegriplig för en utomstående. Det gäller inte bara inom en organisation, utan även inom olika branscher och områden kan det finnas förkortningar som används flitigt men som inte går att förstå för någon som inte är insatt. Ofta förekommer dessutom samma förkortning med helt olika betydelse i olika branscher.
För att veta om en förkortning fungerar i sammanhanget behöver du veta vem som är målgrupp för texten. En organisations interna förkortningar hör inte hemma i en extern text. Förkortningar från en bransch fungerar för andra inom samma fackområde men inte för allmänheten och inte heller för experter från ett annat fackområde. Om texten har flera målgrupper så behöver du utgå från att läsarna inte känner till några förkortningar alls som inte är de vanliga etablerade.
Om ett långt och krångligt uttryck är mycket centralt i en text kan läsarna ibland vinna på att förkortar det om du förklarar förkortningen pedagogiskt i början av texten, så att de lär sig den ordentligt, och att du sedan använder förkortningen. Tänk på att förklaringen behöver komma första gången som läsaren möter uttrycket. Om det är ett längre textmaterial där du inte vet i vilken ordning läsaren möter texterna behöver ordet förklaras först i varje text eller avsnitt.
Spara tid med smarta funktioner
Är det tidskrävande att skriva ut det långa uttrycket varje gång? I en del program, till exempel Word och Outlook, kan du ta hjälp av autokorrigering och liknande funktioner. Då ställer du in att programmet ska ersätta ett uttryck med ett annat, till exempel skriva ut Med vänlig hälsning när du skriver MVH.
Annars är mitt tips alltså att i första hand skriva ut orden när du skriver löpande texter. Då är det större sannolikhet att budskapet når fram och att läsaren får en bra uppfattning av texten, dig och den organisation som du representerar.
Läs mer
- Språkrådets frågelåda: Vilka regler finns för förkortningar?
- Skriv bra texter – ett språkbrev med mina bästa tips
- Skriv tydliga texter – onlinekurs för dig som vill skriva bättre i jobbet
