Kanske har du noterat att det pågår en debatt om de, dem och dom. En del tycker att det är dags för en dom-reform. Är det dags att börja skriva dom i stället för de eller dem?

Många tycker att det är knepigt att skilja mellan de och dem. Det som gör det svårt är att de flesta av oss inte skiljer mellan de och dem i tal – vi säger dom i båda fallen. När vi sedan ska skriva ner det har vi ingen hjälp av vår språkkänsla, som vi annars ofta förlitar oss på när vi skriver. I stället måste vi medvetet lära oss regler för när det ska vara de och dem. (Detta stämmer dock inte för alla – i vissa dialekter är det skillnad mellan ordformerna även i tal.)

Då och då blossar det upp en dom-debatt som går ut på att eftersom det är så många som gör fel på de och dem vore det bättre att använda dom rakt av, så att vi slipper alla fel. Det är dags för en dom-reform i svenska språket, menar alltså vissa. Den här debatten startade någon gång på 1970-talet, och sedan dess har den återkommit ett antal gånger.

Nu har dom-debatten blossat upp igen. Så vad händer den här gången? Kommer vi att gå över till dom? Ja, förr eller senare kommer det nog att hända. Olle Josephson, professor emeritus i Nordiska språk, menar att det finns mycket som tyder på att det börjar bli dags för en dom-reform. I ett avsnitt av Talkshow i P1, Hur går en språkreform till?, den 13 mars 2023, säger han att när det är mycket debatt och när det blir många fel, då kan det vara ett tecken på att det är dags för en reform. Ett annat tecken menar han är att det tar orimligt mycket tid i skolan att undervisa om det. Olle Josephson säger att dom skulle kunna vara den dominerande formen om tio år, men han tror att det snarare kommer att ta en generation till innan vi är där.

Ska vi börja skriva dom nu?

Så hur ska vi skriva nu? Språkrådet har skrivit artikeln De och dem fortsatt norm för standardsvenskan (23 mars 2023). Där står att ”För standardsvenskan är Språkrådets råd fortsatt att man använder formerna de och dem.”

De skriver också så här:

”De och dem-formerna uppfattas idag som de neutrala i sakprosa, och Språkrådet brukar upplysa om att det kan finnas skäl att lära sig att hantera standardspråkets neutrala former (även kallat prestigeformer), eftersom det ibland kan påverka hur skribenten uppfattas. Det kan också vara ett skäl för vissa personer och i vissa sammanhang att undvika dessa former, t.ex. för att markera närhet, ett vardagligare språk eller ett slags motstånd mot standardspråk.

Den som arbetar i offentlig förvaltning har enligt språklagen skyldighet att skriva ’vårdat, enkelt och begripligt’ och följer då de språkformer som gäller i standardsvenskan. Andra som använder språket avgör själva hur de vill skriva dessa pronomen.”

Använd de och dem i formell text ett tag till

Jag rekommenderar att du använder ett språk som inte stör läsaren. Om du skriver en formell text, i jobbet eller liknande, så kan det idag, våren 2023, vara en del läsare som blir störda om du använder dom.

Min rekommendation är därför att använda de och dem. Med tillägget att använda orden korrekt. För det är garanterat ännu fler som blir störda i läsningen om du använder orden felaktigt. Lär dig när det ska vara de och när det ska vara dem om du är osäker och om du skriver i ett sammanhang där du behöver använda de neutrala ordformerna. Vet du förresten om att jag erbjuder en minikurs om det? Den heter Lär dig skilja mellan de och dem på en timme.

I vardagliga sammanhang gör du som du vill – kanske vill du öva på att skriva dom så att du har vanan inne när vi väl kommer dit? Om du tillhör dem som tycker att det är hög tid för en dom-reform så kan du använda dom själv, som ett sätt sätt att bidra till förändringen.

Personligen har jag ingen stark åsikt i frågan om vi ska gå över till dom eller hålla fast vid de eller dem. Så om du vill debattera eller diskutera det är det inte mig du ska vända dig till. En del språkvårdare har redan gått över till att skriva dom. Jag kommer inte att göra det just nu, men självklart kommer jag att hänga med när Språkrådet börjar rekommendera att vi skriver dom. Då kommer jag antagligen att skriva fel många gånger, för det tar tid att vänja sig vid förändringar. Det är som det ska vara.

Läs fler språkbrev

Vill du läsa fler språkbrev?

Här hittar du alla mina tidigare språkbrev

Jenny Forsberg

Om Klartext

Jenny Forsberg på Klartext skriver och språkgranskar svenska texter åt företag, myndigheter och andra organisationer. Din arbetsplats kan till exempel få hjälp med att skriva webbtexter, nyhetsbrev, kundbrev eller lättlästa texter.

Vill du som enskild skribent lära dig att skriva bättre? Då är du varmt välkommen att gå onlinekursen Skriv tydliga texter.

Jenny är examinerad språkkonsult i svenska och har gjort texter begripliga sedan 1999. Behöver din arbetsplats texthjälp? Kontakta Jenny.
Share This